Sveriges narkotika-dödlighet är en av de högsta i Europa.
Helt i onödan.
Varje år dör omkring 500 personer i Sverige till följd av narkotikabruk.1 Opioider står för den största delen av dödsfallen.2
Opioidberoende är en kronisk sjukdom som orsakar mycket lidande och där den som är drabbad behöver behandling. Det finns en behandling som är både etablerad och bevisat effektiv.
Kan fler få tillgång till den kan vi uppnå något avgörande: Bryta beroendet.
Opioidberoende begränsar.
LARO behandlar.
Minskad dödlighet, högre livskvalitet och lägre samhällskostnader. LARO är bevisat effektiv.3
Bevisad effekt
Bevisad effekt
En behandling som fungerar.
LARO som behandlingsmetod har använts i Sverige sedan 1960-talet. Det är en väldokumenterad och välfungerande behandling där läkemedel kombineras med psykologiskt och psykosocialt stöd. Vinsterna är många, på flera plan. LARO medför minskad död och lidande, högre livskvalitet och lägre kostnader för samhället.4
Minskad dödlighet
Minskad dödlighet
LARO räddar liv.
LARO minskar dödligheten och ger bättre hälsa. Det finns det vetenskapliga bevis för och det är därför som behandlingen har hög prioritet i de nationella riktlinjerna sedan 2019. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att narkotikadödligheten har minskat i takt med att tillgången till LARO ökat.5
Högre livskvalitet
Högre livskvalitet
En väg till en friare vardag.
Att leva med ett opioidberoende innebär betydande begränsningar i det dagliga livet. LARO kan bidra till ökad stabilitet och bättre förutsättningar för ett fungerande vardagsliv. Behandlingen utvecklas dessutom kontinuerligt, nu finns mer långverkande beredningsformer som kräver färre mottagningsbesök. Det kan underlätta för individen att leva ett mer självständigt liv.6
Minskade samhällskostnader
Minskade samhällskostnader
Liv, kronor och ören.
Socialstyrelsen uppskattar att en tung narkotikamissbrukare kostar samhället omkring 330 000 kronor per år.7
Kostnaden för en LARO-behandling är omkring en tredjedel av vad tungt missbruk kostar och medför vinster inte bara för individen utan även för samhället.8-9
80%
I cirka 80 procent av alla narkotikarelaterade dödsfall i Sverige påvisas opioider.10
Norge är nästan dubbelt så bra.
I Sverige har antalet personer som får LARO-behandling ökat med nästan 30 procent från 2022 till 2024.11 Men vi ligger fortfarande långt efter våra nordiska grannar. Siffrorna nedan visar antal personer per 100000 som fick behandling mot opioidberoende 2024.12-16
Norge
154
154
Sverige
154
83
108
145
44
miljarder kostade narkotikabruk
det svenska samhället år 2020.17
Ojämlik behandling.
Möjligheten för personer med opioidberoende att få LARO-behandling beror till stor del på var personen bor. Nedan kan du se antal personer i LARO-behandling 2024 per 100000 invånare.18
Skillnaderna mellan regionerna är stora. Hur ser det ut i din?
Det är inte
ett beroende.
Det är två.
Möjligheten för personer med opioidberoende att få LARO-behandling beror till stor del på var personen bor.
Kartan visar antal i LARO-behandling 2024 per 100 000 invånare.14 Skillnaderna mellan regionerna är stora, hur ser det ut i din?
”Jag har träffat patienter där vården gett dem ett nytt liv. De är tillbaka i jobb och kan försörja sig.”
– Anna Mannfalk, regionråd i Skåne (M)
Vi kan bryta beroendet.
Vi måste bryta beroendet och situationen med att Sverige har så hög narkotikadödlighet. Patienter måste få tillgång till behandling. Det här är några sätt för att nå dit.
Samsjuklighetsutredningen.19
○ Möjlighet att få hjälp tidigare, innan beroendet förvärras.
○ Enklare att få tillgång till LARO-behandling när man är redo att söka hjälp.
○ Slippa ”falla mellan stolarna” när man har både beroende och psykisk ohälsa.
○ Få ett mer sammanhållet stöd genom hela LARO-behandlingens vårdkedja.
Narkotikautredningen.19
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att revidera de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende, kunskapsstödet för LARO, samt föreskriften om LARO. Det nationella arbetet med att styra behandlingen av nya patienter i LARO mot buprenorfin i kombinationsberedning med naloxon, eller som depotberedning, behöver också förstärkas.
Opioidberoende är en sjukdom.
Utredningarna pekar på att ett skifte skulle kunna ge personer med beroendesjukdom bättre möjligheter att få vård och att bemötas som patienter snarare än som individer med missbruksproblem.
Enligt utredningarna kan detta få avgörande betydelse för om personer söker hjälp eller inte – och i vissa fall kan det handla om skillnaden mellan liv och död.
322 %
Så mycket skiljer det mellan bästa och sämsta region vad gäller andel av invånarna som får LARO-behandling per 100000 invånare.21
DU kan bryta beroendet.
Alla har sin roll och uppgift för att göra LARO-behandling tillgänglig för fler och minska narkotikadödligheten.
Nationell beslutsfattare
Nationell beslutsfattare
Du som är beslutsfattare
på nationell nivå.
Vårt meddelande till dig är rakt och enkelt.
- Verka för att förslagen i Samsjuklighets- och Narkotikautredningarna genomförs med möjlighet att minska antalet narkotikadödsfall.
- Uppdatera Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kunskapsstöd för att stödja en modern, evidensbaserad LARO-vård.
Regional beslutsfattare
Regional beslutsfattare
Du som är beslutsfattare
på regional nivå.
Utvecklingen går åt rätt håll, men för långsamt. Dessutom är de regionala skillnaderna stora. Som regionpolitiker kan du göra mycket för att fler ska kunna få behandling och tillgängliggöra LARO.
- Se över och modernisera de regionala riktlinjerna. Sätt målnivåer för antal i behandling, och konkreta mål för att nå dem.
- Utveckla vårdkedjan med fokus på personcentrerad vård.
- Och framför allt, avsätt tillräckliga resurser.
Vårdgivare
Vårdgivare
Du som är vårdgivare.
En väl fungerande vård och sammanhållen vårdkedja är avgörande för att LARO-behandlingen blir så effektiv som den har potential att bli.
- Inför standardiserade men differentierade vårdplaner, med tydliga processer för patienter med olika vårdbehov. Planerna behöver kunna anpassas individuellt och samtidigt säkerställa att centrala komponenter inte missas.
- Utveckla strategier för att kunna utnyttja depotbehandling optimalt. Särskilt fokus bör ligga på hur potentialen till beteendeförändring kan bevaras fast medicinhämtning sker mer sällan.
Brukare
Brukare
Du som är beroende av opioider.
Är du beroende av opioider och önskar få LARO-vård? Då är första steget att du kontaktar din vårdgivare eller söker vård via 1177.
”Vi har patienter med konstant blandmissbruk. Många riskerar att dö utan fortsatt behandling.”
– Emanuel Käll, överläkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin vid Länssjukhuset Ryhov
Hur ser verkligheten ut? Se efter!
Här kan du läsa rapporten ”Så kan vi minska Sveriges höga narkotikadödlighet” i sin helhet.
Så kan vi minska Sveriges höga narkotikadödlighet
Ladda ner rapporten i PDF-format här.
”Patienterna kan och vill mycket mer än vad man ibland tror att de klarar.”
– Charlotte Gedeon, överläkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin, Region Skåne
5 frågor och 4 svar
Frågor och svar om LARO-behandling.
Personer som har ett beroende av opioider kan i Sverige få läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO.
LARO består av läkemedelsbehandling och psykologisk eller psykosocial behandling samt psykosocialt stöd. Opioidberoende är en kronisk sjukdom och LARO är därför ofta en långvarig eller livslång behandling.
LARO har vetenskapligt bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet (SOU 2021:93). LARO är en strukturerad och vedertagen behandling som räddar liv och ger bättre hälsa. I Sverige har LARO-behandling vid opioidberoende hög prioritet i nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2019).
Personer över 20 år som har ett beroende av opioider kan få läkemedelsassisterad behandling. Personer som är beroende av droger är en heterogen grupp. Där finns både de som befinner sig i samhällets utkant och de som är väl etablerade på arbetsmarknaden.
Sverige har Europas kanske högsta narkotikarelaterade dödlighet (SOU 2021:93). Det är många faktorer som ligger bakom men en är sannolikt att vi i Sverige inte är tillräckligt bra på att erbjuda vård och behandling vid opioidberoende.
Förutom risken att dö av överdos är opioidberoende förknippat med ökad risk för ohälsa. Bland annat på grund av beroendet i sig, som exempelvis ökad risk för infektionssjukdomar kopplat till injektionsmissbruk och orena verktyg. En klar majoritet av de som får LARO-behandling är rökare och en stor andel har sjukdomar som hypertoni (högt blodtryck), diabetes, astma eller KOL. Hepatit C är också vanligt (Vikbladh et al. 2022).
Personer som använder narkotika har också sämre självskattad psykisk och fysisk hälsa än de som inte använder narkotika (SOU 2021:93). Många med beroendeproblematik har någon psykiatrisk diagnos. Enligt Socialstyrelsen (2019a) gäller det nästan två tredjedelar av kvinnorna och hälften av männen. Vanligast är ångest, depression och neuropsykiatriska diagnoser som adhd.
Sedan 2019 har depotbehandling med buprenorfin introducerats bredare på marknaden. Läkemedlen ges som en injektion vecko- eller månadsvis och har bidragit till en modernisering av LARO-vården.
För patienterna kan det innebära förbättringar och möjligheten att gå från dagliga mottagningsbesök till glesare kontakter. Det kan skapa nya förutsättningar för rehabilitering och ett mer normalt liv, med ökade möjligheter att arbeta, studera och resa (SOU 2023:62).
Depotbehandling lyfts fram i Narkotikautredningen som en faktor som bör nyttjas mer. Det understryker beredningsformens potential.
Frågan har inget enkelt svar. Det krävs en kombination av politisk vilja, regleringsförändringar och vårdutveckling. Tre nyckelområden är särskilt viktiga:
- Förenklade vårdstrukturer och ökad tillgänglighet
LARO behöver bli mer tillgängligt, särskilt i regioner med låg tillgång idag. Det innebär att regioner behöver se över och modernisera de regionala riktlinjerna, sätta målnivåer för antal i behandling, och konkreta mål för att nå dem, samt utveckla vårdkedjan med fokus på personcentrerad vård. Och framför allt, avsätta tillräckliga resurser.
- Modernisering av behandlingsformer
Tillgången till olika behandlingsformer inom LARO behöver stärkas. Depotberedningar bör vara ett tillgängligt alternativ där det är medicinskt motiverat. De möjliggör ett mer flexibelt liv för patienten och minskar belastningen på vården.
- Fokus på individens behov och minskad stigmatisering
Ett patientcentrerat synsätt måste genomsyra hela beroendevården. Det innebär bland annat att bedömningar och insatser anpassas efter individens livssituation, snarare än att styras av förlegade normer eller kontrollfokus. För att detta ska bli verklighet krävs även insatser för att minska stigma, både inom vården och i samhället.
Antal i LARO-behandling i Sveriges regioner
Antal i LARO-behandling 2022 och 2024, samt förändring baserat på antal i behandling per 100000 invånare.
NOT I: För februari 2022 gäller att 18 av 21 regioner deltog i den enkätundersökning som gjordes för rapporten Så kan Sveriges höga narkotikadödlighet minska. För de regioner som inte deltagit användes två andra källor. För region Uppsala användes den uppgift om antalet i LARO-behandling som regionen lämnade till Samsjuklighetsutredningen. För regionerna Västmanland och Norrbotten baserades antalet i LARO-behandling i stället på Socialstyrelsens register för uthämtade LARO-läkemedel 2020. Det innebar sannolikt en underskattning av antalet inskrivna i LARO i dessa tre regioner.
NOT II: För oktober 2024 har samtliga 21 regioner svarat på den enkätundersökning som genomförts mellan 18 november 2024 och 15 januari 2025. För Region Kalmar gäller dock uppgiften om antal patienter genomsnittet per månad för 2024 och uppgiften från Västra Götalandsregionen avser juli 2024.
Källa: Analysgruppen Re-Think (2022; 2024) samt SCB:s befolkningsstatistik.
Referenslista
Nedan hittar du källor som det har refererats till på sidan.
- Folkhälsomyndigheten (2025). Den svenska narkotikasituationen 2024. Artikelnummer: 25007.
- Folkhälsomyndigheten (2025). Narkotikarelaterade dödsfall.
- Hoffmann & Ljungberg (2021). LARO med buprenorfin/metadon – en säker och effektiv behandling.
- Folkhälsomyndigheten (2025). Den svenska narkotikasituationen 2024. Artikelnummer 25007.
- Folkhälsomyndigheten (2025). Den svenska narkotikasituationen 2024. Artikelnummer 25007.
- Johnson et al. (2022). Patient perspectives on depot buprenorphine treatment for opioid addiction.
- Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning (Art.nr 2019-1-16)
- Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
- VGR (2021). Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) i Västra Götalandsregionen.
- Folkhälsomyndigheten (2025). Fortsatt minskning av narkotikarelaterade dödsfall.
- Re-Think (2025). Så kan vi minska sveriges höga narkotikadödlighet – uppdaterad analys och vägen framåt.
- Nesse, et al. (2024). “Tjuefem år med legemiddelsassisert rehabilitering (LAR)”. Statusrapport 2023. Seraf rapport 2/2024.
- Gedeon, et al. (2019). ”Standards for opioid use disorder care: An assessment of Nordic approaches”. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, s. 1–13, 2019.
- Re-Think (2025). Så kan vi minska sveriges höga narkotikadödlighet – uppdaterad analys och vägen framåt.
- Sundhedsstyrelsen (2024). ”Stofmisbrugsbehandling – efterspørgsel og tilgængelighed.” Narkotikasituationen i Danmark 2024. Delrapport 3.
- Kesti (2025). ”Tavoitteena Nolla Huumekuolemaa – Suomen opioidikriisin nykytila ja huumekuolemien ehkäisyn kehittämistoimenpiteet”. Ahjo Communications, februari 2025.
- Folkhälsomyndigheten (2024). Det svenska samhällets kostnader för narkotikabruk – Kunskapsstöd för ett hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbete. Artikelnummer 24129.
- Analysgruppen Re-Think (2022; 2024). samt SCB:s befolkningsstatistik.
- SOU 2023:5. Från delar till helhet Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja.
- SOU 2023:62. Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus.
- Re-Think (2025). Så kan vi minska sveriges höga narkotikadödlighet – uppdaterad analys och vägen framåt.